Jag vill ju bara förstå.
Förstå meningen med saker och ting.
Varför saker ska göras.
Varför det måste vara på ett visst vis.
Varför jag ska göra på ditt sätt och inte på mitt.
Är det bara för att du vill bestämma?
Varför måste jag följa?
Varför får inte jag leda vägen istället?
När jag inte förstår eller när jag inte blir förstådd,
då är det som om allting låser sig.
Då kan jag inte alltid uttrycka mig i ord.
Då sparkar jag bakut och blir arg, förbannad, ilsken.
Då känns det som om hela världen är emot mig.
Som om ingen lyssnar på mig.
Som om ingen vill förstå hur jag tänker och funderar.
Då blir jag liten och ledsen.
Förstår själv inte vad som händer och sker.
Förstår inte varför det känns som om ingen står på min sida.
Jag vill ju bara att du lyssnar på mig.
Jag vill ju bara att du förklarar så jag förstår.
Sen kan vi följas åt.
Tillsammans, sida vid sida.
Om jag känner mig förstådd och lyssnad på
så kanske jag också lättare kan lyssna och förstå tillbaka.
Om du försöker förstå mig,
så kan jag lättare förstå dig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar